Dröjsmålsränta

Räkna ut räntan på en faktura som betalas efter förfallodagen. Enligt räntelagen är dröjsmålsräntan Riksbankens referensräntaReferensränta. Räntan som Riksbanken fastställer två gånger per år enligt räntelagen. Styrräntan styr nivån, men referensräntan har inget penningpolitiskt syfte. Mer i ordlistanplus 8 procentenheter. Med referensräntan 2,00 % från 1 juli 2026 är den 10,00 % per år.

Beräkning: Valutakurs.nu, metodversion p1

Så räknas räntan

Har fakturan en förfallodag och betalas den för sent, löper räntan från förfallodagen (3 §). Räntan är den referensränta som gäller vid varje tid plus åtta procentenheter (6 §). Riksbanken fastställer referensräntan för varje kalenderhalvår (9 §), så kalkylatorn delar upp tiden vid 1 januari och 1 juli och använder varje halvårs ränta. Räntelag (1975:635) ↗ (öppnas i ny flik)

Lagen säger inte vilka dagar som räknas eller hur många dagar ett år har. Kalkylatorn räknar dagen efter förfallodagen som första räntedag och betalningsdagen som sista, så betalning på förfallodagen ger ingen ränta. Varje dag ger en 365-del av årsräntan, under ett skottår en 366-del, och räntan läggs inte till skulden (ingen ränta på ränta). Det är vårt sätt att räkna. Kronofogdens ränteberäknare räknar ett helt år med årets exakta antal dagar, 365 eller 366. Kronofogden: Beräkna skuldräntan ↗ (öppnas i ny flik)

Saknar fakturan förfallodag gäller 4 § i stället: räntan löper då från den dag som infaller 30 dagar efter att borgenären skickat en räkning eller på annat sätt krävt betalning av ett bestämt belopp och samtidigt angett att den som inte betalar blir skyldig att betala ränta. Kalkylatorn räknar bara fallet med en förfallodag.

Ligger en del av tiden i ett halvår vars referensränta inte finns i underlaget än, använder kalkylatorn den senaste kända referensräntan och skriver det under resultatet. Se referensräntan för varje halvår sedan 2002.

Parterna kan ha avtalat en annan ränta eller andra regler kan gälla för fordringen, och kalkylatorn är inte juridisk rådgivning.