Ordlista

Begreppen

Bretton Woods-systemet

Efterkrigstidens valutasamarbete med fasta växelkurser baserade på dollarn. Det upphörde i mars 1973.

I mars 1973 gick systemet med fasta dollarbaserade växelkurser definitivt i graven och dollarn fick flyta fritt mot andra valutor.

Källa: Riksbanken: 1973, Bretton Woods går i graven ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kronans historia

Direktionen

Riksbankens ledning, fem ledamöter som utses av riksbanksfullmäktige. En av dem är riksbankschef och ordförande.

Riksbanken leds av en direktion som består av fem ledamöter. De utses av riksbanksfullmäktige som i sin tur väljs av riksdagen. ... En av ledamöterna utses till riksbankschef och är ordförande i direktionen.

Källa: Riksbanken: Direktionen ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Så bestämmer Riksbanken styrräntan

Dröjsmålsränta

Ränta på en betalning som kommer för sent. Enligt räntelagen är den referensräntan plus åtta procentenheter, om inget annat är avtalat.

I fall som avses i 3 eller 4 § beräknas ränta för år enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § med ett tillägg av åtta procentenheter.

Källa: Räntelag (1975:635), 6 § ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Räkna ut dröjsmålsränta

E-krona

Svenska digitala kronor som Riksbanken skulle kunna ge ut som komplement till kontanter. Det tekniska projektet avslutades 2023.

Riksbanken undersöker ett digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor. E-kronor skulle vara svenska, digitala kronor utgivna av Riksbanken. Det tekniska e-kronaprojektet avslutades 2023.

Källa: Riksbanken: E-krona ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kontanterna i Sverige

Ecu

Den europeiska valutaenheten. Riksbanken knöt ensidigt kronan till ecun den 17 maj 1991.

Den 17 maj 1991 beslutade Riksbanken att knyta kronan till den europeiska valutaenheten ecu. Kopplingen var ensidig.

Källa: Riksbanken: 1991, Kronan knyts till ecun ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kronans historia

Flytande växelkurs

Kronans värde mot andra valutor får variera. Sverige har haft flytande växelkurs sedan november 1992.

Sedan dess har Sverige en flytande växelkurs, vilket innebär att kronans värde mot andra valutor tillåts variera.

Källa: Riksbanken: Historik inflationsmålet ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kronans historia

Guldmyntfot

Ett system där en viss mängd guld har ett fast pris i den egna valutan, vilket ger fasta växelkurser mellan länderna i samarbetet.

Guldmyntfoten innebar att en viss mängd guld hade ett fast pris i den egna valutan. På så sätt fick kronan en fast växelkurs gentemot de andra valutor som ingick i samarbetet.

Källa: Riksbanken: 1873, Sverige får kronan ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kronans historia

Inflationsmålet

Riksbankens mål att KPIF ska öka med 2 procent per år. Målet infördes 1993 och började gälla 1995.

Målet är specificerat som en ökningstakt på 2 procent per år för KPIF (konsumentprisindex med fast ränta). ... Inflationsmålet infördes 1993 och började gälla från 1995

Källa: Riksbanken: Inflationsmålet ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Så bestämmer Riksbanken styrräntan

Inlåningsränta

Räntan bankerna får när de sätter in pengar i Riksbanken över natten. Den gäller bankernas konton i Riksbanken, inte bankkunders.

Inlåningsräntan är den ränta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken över natten i den stående inlåningsfaciliteten och den är för närvarande 0,10 procentenheter lägre än styrräntan.

Källa: Riksbanken: Riksbanksräntor ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: In- och utlåningsräntan

KPI (konsumentprisindex)

SCB:s index över hur priserna på hushållens konsumtion utvecklas i genomsnitt. Det vanliga måttet på inflation i Sverige.

Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPI är det vanliga måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige.

Källa: SCB: Konsumentprisindex (KPI) ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Vad är pengarna värda i dag?

KPIF (KPI med fast ränta)

KPI utan effekten av ändrade räntor på bolån. Riksbankens inflationsmål mäts med KPIF sedan september 2017.

KPI med fast ränta (KPIF) är ett mått på underliggande inflation och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI. ... KPIF ersatte KPI som målvariabel för Riksbankens inflationsmål från september 2017.

Källa: SCB: KPI med fast ränta (KPIF) ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Så bestämmer Riksbanken styrräntan

Kvantitativa lättnader (tillgångsköp)

Program där centralbanken köper stora mängder värdepapper.

kvantitativa lättnader, som program för stora köp av värdepapper ofta kallas.

Källa: Riksbanksstudie: Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 (pdf) ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: När Riksbanken köpte statsobligationer

Levnadskostnadsindex

SCB:s prisindex från 1914 till juni 1954. Därefter förs serien vidare med KPI.

Levnadskostnadsindex (utan direkta skatter och förmåner) startade 1914 och upphörde i juni 1954. Från och med juli 1954 skrivs den fram med förändringen i konsumentprisindex (KPI).

Källa: SCB: Konsumentprisindex (KPI)/Levnadskostnadsindex ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Vad är pengarna värda i dag?

M0 (sedlar och mynt hos allmänheten)

Sedlar och mynt hos svensk allmänhet. Det snävaste måttet på penningmängden.

Sedlar och mynt hos svensk allmänhet (tidigare kallad M0).

Källa: Riksbanken: Hur mycket pengar finns det i samhället? ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kontanterna i Sverige

M1

Sedlar och mynt hos allmänheten plus pengar som går att ta ut direkt, till exempel på lönekonton och sparkonton.

M1: Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, plus avistainlåning (det vill säga pengar som finns på exempelvis lönekonton och sparkonton) i svenska monetära finansinstitut, MFI, (bland annat banker, bostadsinstitut och finansbolag) och Riksgäldskontoret.

Källa: Riksbanken: Hur mycket pengar finns det i samhället? ↗ (öppnas i ny flik)

M2

M1 plus inlåning med uppsägningstid upp till tre månader eller löptid upp till två år.

M2: M1 plus inlåning med vissa villkor i svenska monetära finansinstitut och Riksgäldskontoret, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid till och med 2 år.

Källa: Riksbanken: Hur mycket pengar finns det i samhället? ↗ (öppnas i ny flik)

M3

Det bredaste måttet på penningmängden: M2 plus bland annat andelar i penningmarknadsfonder och korta räntebärande värdepapper från banker.

M3: Motsvarar M2 plus repor (exklusive centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska monetära finansinstitut och som innehas av svensk allmänhet.

Källa: Riksbanken: Hur mycket pengar finns det i samhället? ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kontanterna i Sverige

Marginalränta

Riksbankens styrränta från december 1985 till och med maj 1994, då reporäntan tog över.

Marginalräntan var Riksbankens styrränta från december 1985 till och med maj 1994 då den ersattes av reporäntan

Källa: Riksbanken: Riksbanksräntor ↗ (öppnas i ny flik)

Penningmängd

Mängden pengar i ekonomin. Det finns flera mått, M1, M2 och M3, beroende på vad som räknas som pengar. SCB beräknar dem åt Riksbanken.

I Sverige är det Statistiska Centralbyrån (SCB) som på Riksbankens uppdrag beräknar penningmängden. Det finns olika sätt att mäta mängden pengar beroende på vad som räknas in i definitionen av pengar.

Källa: Riksbanken: Hur mycket pengar finns det i samhället? ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kontanterna i Sverige

Penningpolitisk rapport (och penningpolitisk uppdatering)

Rapporten kommer fyra gånger per år och har prognoser tre år framåt. Vid de övriga fyra penningpolitiska mötena kommer en kortare uppdatering utan nya prognoser.

I samband med vartannat penningpolitiskt möte, fyra gånger per år, publiceras en penningpolitisk rapport som sammanfattar de underlag som ligger till grund för det penningpolitiska beslutet och prognoser som sträcker sig tre år framåt i tiden. Vid övriga fyra möten publiceras inga nya prognoser.

Källa: Riksbanken: Penningpolitiska rapporter och uppdateringar ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Så bestämmer Riksbanken styrräntan

Referensränta

Räntan som Riksbanken fastställer två gånger per år enligt räntelagen. Styrräntan styr nivån, men referensräntan har inget penningpolitiskt syfte.

Referensräntan är en ränta som Riksbanken ska fastställa enligt räntelagen. Referensräntan bestäms genom ett beslut av Riksbanken två gånger per år, den sista vardagen före ingången av nytt kalenderhalvår. Det är Riksbankens styrränta som styr nivån på referensräntan. Referensräntan har inget penningpolitiskt syfte.

Källa: Riksbanken: Riksbanksräntor ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Referensräntan

Reporänta

Styrräntans namn från 1994 till den 8 juni 2022.

Styrräntan infördes 1994 och hette då reporäntan, den 8 juni 2022 bytte Riksbankens reporänta namn till Riksbankens styrränta.

Källa: Riksbanken: Riksbanksräntor ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Styrräntan

Riksbankens valutakurser (mittkurser)

Mittkurser mellan köp- och säljkurs. Sedan 27 november 2023 fastställs de av ECB och räknas om till kronor av Riksbanken. De publiceras varje bankdag kl. 16.15 och är bara indikativa.

Valutakurserna är så kallade mittkurser (kurser mitt emellan köp- och säljkurser) på interbankmarknaden vid en given tidpunkt. ... Valutakurserna som Riksbanken publicerar från och med 27 november 2023 är fastställda av ECB (Europeiska centralbanken), men omräknade av Riksbanken till kurser mot svenska kronor. ... Valutakurserna är dock endast indikativa och publiceras av Riksbanken i informationssyfte.

Källa: Riksbanken: Vanliga frågor om valutakurserna ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Riksbankens valutakurser som datakälla

Statsobligation

Obligationer som Riksgälden ger ut för att finansiera statens medellånga och långa lånebehov.

Statsobligationer är ett samlingsbegrepp för de obligationer som Riksgälden ger ut. Riksgälden använder statsobligationer för att finansiera statens medelfristiga och långfristiga lånebehov.

Källa: Riksbanken: Svenska marknadsräntor ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: När Riksbanken köpte statsobligationer

Styrränta

Räntan som Riksbankens direktion beslutar om för att nå inflationsmålet. Den påverkar andra räntor och därmed efterfrågan och inflationen.

Riksbankens styrränta är den ränta som Riksbankens direktion fattar beslut om i syfte att uppnå inflationsmålet. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen.

Källa: Riksbanken: Riksbanksräntor ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Styrräntan

Tullvärde

Värdet som tullavgiften räknas på. En faktura i utländsk valuta räknas om till kronor med Tullverkets växelkurs för dagen då tulldeklarationen godtas.

Om fakturan du ska använda för att beräkna tullvärdet är utställd i utländsk valuta ska du räkna om den till svenska kronor. Använd Tullverkets växelkurs som publiceras i tulltaxan och utgå från den växelkurs som gäller den dagen tulldeklarationen godtas av Tullverket.

Källa: Tullverket: Transaktionsvärdemetoden ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Tullkurser

Utlåningsränta

Räntan bankerna betalar när de lånar pengar av Riksbanken över natten.

Utlåningsräntan är den ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken över natten i den stående utlåningsfaciliteten och den är för närvarande 0,10 procentenheter högre än styrräntan.

Källa: Riksbanken: Riksbanksräntor ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: In- och utlåningsräntan

Valutakorg

Efter att Sverige lämnat valutaormen 1977 knöts kronan till en korg med de 15 viktigaste handelsvalutorna, där dollarn fick dubbel vikt.

Riksbanken beslutade att kronan i fortsättningen skulle kopplas till en valutakorg med de 15 viktigaste handelsvalutorna. Varje valuta i korgen hade en vikt som motsvarade dess roll i utrikeshandeln. Den amerikanska dollarn fick dock dubbel vikt.

Källa: Riksbanken: 1976, Devalveringsvågen inleds ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kronans historia

Valutaormen

EG:s valutasamarbete där medlemsländernas valutor bara fick röra sig mot varandra inom ett snävt intervall. Sverige anslöt sig 1973.

Sverige anslöt sig då till valutaormen, Europeiska Gemenskapens, EG:s, valutasamarbete som bara tillät medlemsländernas valutor att röra sig mot varandra inom ett snävt intervall.

Källa: Riksbanken: 1973, Bretton Woods går i graven ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Kronans historia

Valutapåslag

Kostnaden för att växla valuta vid ett kortköp: skillnaden mellan kortutgivarens växelkurs och marknadens, oftast ett procentuellt påslag på en referenskurs.

Kostnaden beräknas genom differensen mellan den växelkurs som används av kortutgivaren (eller i vissa fall inlösaren, se nedan) och marknadens växelkurs. Normalt uttrycks kostnaden genom ett procentuellt påslag på en referensväxelkurs som avspeglar marknadskursen.

Källa: Riksbanken: Gränsöverskridande betalningar i fokus (pdf) ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Valutapåslagskollen

Variationsband

Bandet 1-3 procent för KPIF-inflationen som Riksbanken använder sedan september 2017. Det är inget målintervall: målet är 2 procent.

Sedan september 2017 använder Riksbanken sig av ett variationsband om 1-3 procent för utfallen för KPIF-inflationen ... variationsbandet om 1-3 procent är inte ett så kallat målintervall.

Källa: Riksbanken: Inflationsmålet ↗ (öppnas i ny flik). Läs mer: Så bestämmer Riksbanken styrräntan