Riksbanken 16 okt 2026, 16:15Senaste bankdagens kurserRiksbanken publicerar en referenskurs per svensk bankdag, kl. 16.15. Före dess, och på helger och helgdagar, visas senaste bankdagens kurs. Vi uppdaterar sajten samma kväll.
Var kommer pengarna ifrån?
Nästan alla kronor i Sverige finns bara som siffror på bankkonton. De flesta av dem skapades när en bank beviljade ett lån. Ingen annans sparpengar flyttades för att det skulle hända. Prova själv: här är du banken.
Källa: SCB, Finansmarknadsstatistik augusti 2026Beräkning: Valutakurs.nu
Om alla svenska pengar vore 100 kronor
98,92 kr
1,08 kr
är sedlar och mynt hos allmänheten. Det är de enda pengar Riksbanken ger ut som du kan hålla i handen. Du får dem inte som ett lån och betalar ingen ränta på dem. Banken betalar för dem med pengar på sitt konto i Riksbanken. När du tar ut kontanter minskar ditt saldo på kontot lika mycket, så penningmängden blir densamma.
98,92 kr
är allt annat i penningmängden M3M3. Det bredaste måttet på penningmängden: M2 plus bland annat andelar i penningmarknadsfonder och korta räntebärande värdepapper från banker. Mer i ordlistan, främst inlåning på bankkonton. Det är bankpengar.
I augusti 2026 hade allmänheten 56 miljarder kronor i sedlar och mynt. Penningmängden M3 var 5 185 miljarder kronor.
Vad är M3?
M3 är det bredaste måttet på hur mycket pengar som finns i Sverige. SCB räknar fram det varje månad på uppdrag av Riksbanken. Det räknar bara allmänhetens pengar: hushåll, företag och kommuner. Bankernas egna pengar och statens räknas inte. Måtten bygger på varandra:
M1
Sedlar och mynt plus pengar på konton du kan använda direkt, som lönekontot.
M2
M1 plus inlåning med villkor, till exempel konton med uppsägningstid eller bindningstid.
M3
M2 plus repor, andelar i penningmarknadsfonder och bankernas räntepapper med högst två års löptid.
Bevilja ett lån
Sara köper Eriks lägenhet för 3 000 000 kr. Hon har 700 000 kr på sitt konto och lånar 2 400 000 kr, så att 100 000 kr finns kvar efter köpet. Båda har konto hos din bank.
1Bevilja Saras bolån på 2 400 000 kr
2Sara betalar Erik 3 000 000 kr
3Ett år senare amorterar Sara 100 000 kr
Sara har 700 000 kr på kontot. Det är pengar som redan finns. Tryck på knappen för att bevilja lånet.
Bankens balansräkning
Bara det som ändras
Tillgångar Det banken äger eller har att fordra
Lån till Sara0 kr
Allt annat banken ägeroförändrat
Summa förändring0 kr
Skulder Det banken är skyldig sina kunder
Saras konto700 000 kr
Eriks konto0 kr
Alla andra kunders kontonoförändrat
Summa förändring0 kr
Nya pengar i ekonomin
0 kr
Summan av alla konton jämfört med före lånet.
Andra kunders sparpengar som användes
0 kr
Ingen annans insättning minskade för att lånet skulle bli av.
Förenklat: Har Erik en annan bank flyttas pengarna dit via Riksbankens betalsystem RIX. Den totala mängden bankpengar blir densamma. Bankens egna kostnader, räntor och kapital är utelämnade.
Ordningen är den omvända. Lånet kommer först, och insättningen uppstår i samma ögonblick som lånet bokförs.
”Om en bank till exempel beviljar dig ett nytt lån till en bostad får du en skuld till banken som motsvarar lånet. Samtidigt sätter banken in pengar motsvarande det lånade beloppet på ditt konto.”Sveriges riksbank, Vad är pengar? ↗ (öppnas i ny flik)
Myt: Centralbanken bestämmer hur mycket pengar som finns
Läroboken beskriver en penningmultiplikator: centralbanken skapar en bas och bankerna lånar ut ett fast antal gånger den. Bank of England skriver att det inte är så det går till. Centralbanken påverkar i stället priset på lån genom styrräntan.
”In normal times, the central bank does not fix the amount of money in circulation, nor is central bank money ‘multiplied up’ into more loans and deposits.”Bank of England, Money creation in the modern economy ↗ (öppnas i ny flik), 2014
Måste det skapas nya pengar för att betala räntan?
Ett räkneexempel med små tal. Det finns en bank och alla konton ligger i den. Anna har lånat 100 kr och köpt en båt av Carl. Räntan är 10 kr om året. Bo arbetar på banken. Kolumnen för bankens eget kapital visar var räntan tar vägen. Den räknas inte i penningmängden, eftersom eget kapital inte är pengar som någon kan betala med. Bankens balansräkning går ihop på varje rad: kontona och det egna kapitalet är tillsammans lika med lånet till Anna, 100 kr.
Kontona och penningmängden under ett år med en räntebetalning
Bankens skulder: kontona, som är pengar
Eget kapital
Bankens tillgång
Det första året
Annas konto
Carls konto
Bos konto
Bankens eget kapital
Lån till Anna
Penningmängd
Pengarna
Anna har köpt båten
0 kr
100 kr
0 kr
0 kr
100 kr
100 kr
Lånet skapade 100 kr
Carl köper fisk av Anna
10 kr
90 kr
0 kr
0 kr
100 kr
100 kr
Flyttas
Anna betalar räntan till banken
0 kr
90 kr
0 kr
10 kr
100 kr
90 kr
10 kr förstörs, och bankens eget kapital ökar med 10 kr
Banken betalar Bos lön
0 kr
90 kr
10 kr
0 kr
100 kr
100 kr
10 kr skapas, betalda med bankens eget kapital, inte med ett lån
Bo köper fisk av Anna
10 kr
90 kr
0 kr
0 kr
100 kr
100 kr
Flyttas
Vart tar Annas 10 kronor vägen? Annas konto är inte pengar som ligger i banken. Det är en skuld som banken har till Anna. När banken drar räntan minskar den skulden med 10 kr. Inga pengar kommer in någonstans ifrån, banken blir bara skyldig mindre. Lånet till Anna är oförändrat, 100 kr. Bankens eget kapital är skillnaden mellan vad banken äger och vad den är skyldig, och när skulderna minskar med 10 kr ökar det egna kapitalet med 10 kr. Saldot på Annas konto var pengar som hon kunde betala med. Bankens eget kapital är det inte. Därför har 10 kr försvunnit ur penningmängden utan att någon krona har flyttats.
Var kommer Bos 10 kronor ifrån? Banken tar inget lån. När Anna betalade räntan ökade bankens eget kapital med 10 kr. När banken betalar lönen skriver den in 10 kr på Bos konto, en ny skuld till Bo, och minskar sitt eget kapital lika mycket. Eget kapital räknas inte som pengar, men Bos kontosaldo gör det. Därför ökar penningmängden. Banken kan bara betala så länge den har eget kapital att ta av, och det fick den genom räntan.
Räntan betalas med pengar som redan finns i omlopp. När Anna betalar den minskar hennes konto och pengarna försvinner. När banken betalar Bos lön skapas lika mycket nya pengar. Efter ett år har lika mycket skapats som förstörts, och penningmängden är fortfarande 100 kr.
Det kräver inga nya lån och ingen växande penningmängd. Annas skuld kan ligga kvar på 100 kr, och samma förlopp kan upprepas varje år.
Det som krävs är att banken spenderar sina ränteintäkter, till exempel på löner, hyror, skatt och utdelningar. Den del av räntan som banken behåller som vinst tar pengar ur omlopp. Behåller banken hela räntan finns inga pengar kvar efter tio år, men lånet på 100 kr återstår.
En bank som bygger upp eget kapital drar alltså ner penningmängden, om inget annat skapar pengar. Det är den behållna vinsten som måste ersättas, inte räntan i sig, och ersättningen behöver inte vara nya lån. Pengarna kommer tillbaka när banken senare delar ut vinsten, och nya pengar skapas när banken köper tillgångar. Det kapital banken behåller är också det som kapitalkravet kräver för att den ska få låna ut mer.
Med bankens utgifter i omlopp kan Anna samla ihop 100 kr genom att sälja fisk och lösa lånet. Då försvinner de 100 kronorna, som de skapades.
”Während durch die Lohnzahlung der Bank an ihre Beschäftigten zusätzliches Geld entsteht, reduzieren hingegen die mit erwirtschafteten Erträgen verbundenen Zahlungseingänge bei der Bank für sich genommen die Geldmenge.” På svenska: när banken betalar lön skapas pengar, och när banken får in betalningar som ränta minskar penningmängden.Deutsche Bundesbank, Häufig gestellte Fragen zum Thema Geldschöpfung ↗ (öppnas i ny flik)
Varför banken inte kan skapa hur mycket pengar som helst
Pengarna skapas med en bokföringsrad, men det betyder inte att de är gratis eller obegränsade.
Lån som betalas tillbaka försvinner
När Sara amorterar krymper både lånet och hennes konto. Pengarna skapas och förstörs hela tiden.
Kapitalkrav
Lagen kräver att banken har eget kapital i förhållande till sina lån. Mer utlåning kräver mer kapital. Kravet räknas på riskvägda tillgångar, där till exempel ett bolån bara räknas med en del av sitt belopp. Grundkravet är 8 procent. Med buffertar och Finansinspektionens tillägg krävde FI i juni 2026 ungefär 19 procent av de tre storbankerna. Räknat på alla tillgångar motsvarar det 4-6 kronor i kapital per 100 kronor, och minst 3 procent gäller alltid.
Banken måste tro på lånet
Betalar Sara inte tillbaka är det bankens förlust. Därför kreditprövning och bolånetak.
Någon måste vilja låna
Utan låntagare skapas inga nya pengar, hur gärna banken än vill.
Styrräntan
Riksbanken styr vad det kostar för bankerna att göra upp sina betalningar sinsemellan, och därmed vad lånen kostar.
Inte bara lån
Banker skapar också insättningar när de köper tillgångar, till exempel värdepapper.
Vi vill använda Google Analytics för att se hur sidorna används, till exempel vilka valutor som söks. Det sätter kakor och skickar uppgifter om ditt besök till Google. Avvisar du mäter vi ingenting. Du kan ändra dig när som helst på sidan Integritet.