Från guldmyntfot till flytande krona
En tidslinje över den svenska kronan, från Riksbankens grundande 1668 till att inflationsmåletInflationsmålet. Riksbankens mål att KPIF ska öka med 2 procent per år. Målet infördes 1993 och började gälla 1995. Mer i ordlistan på 2 procent började gälla 1995. Varje händelse länkar till sin källa.
Tidslinjen
1668
Riksbanken grundas
Riksbanken skriver: ”Riksens Ständers Bank, idag Sveriges riksbank, grundades ur spillrorna av Stockholms Banco. Världens äldsta centralbank var född.”
Källa: Riksbanken: 1668, Sveriges riksbank grundas (öppnas i ny flik)
1747 ·
Riksbanken får ett eget sedeltryckeri
Riksbanken skriver: ”Riksbankens sedeltryckeri inrättades den 3 juli 1747 och tryckaren Peter Momma blev dess förste föreståndare.”
Källa: Riksbanken 350 år: Frihetstiden (pdf) (öppnas i ny flik)
1755
Tumba bruk grundas
Riksbanken skriver: ”Riksbanken ville sätta stopp för falska sedlar. Ett sätt var att tillverka papper som var svårt att kopiera. Därför startade banken Tumba pappersbruk.”
Källa: Riksbanken: 1755, Tumba bruk grundas (öppnas i ny flik)
1777 ·
Riksdalern blir rikets enda mynt
Riksbanken skriver: ”Övergången till silvermyntfot började redan 1766, och under det året präglades rekordmånga riksdaler i silver för att klara omställningen. Närmare bestämt 1 460 756 stycken. Formellt genomfördes reformen dock först den 1 januari 1777.”
Källa: Riksbanken: 1776, Många myntslag blir ett (öppnas i ny flik)
1803 ·
Myntrealisationen 1803 träder i kraft
Riksbanken skriver: ”Den 25 augusti levererade kronan sitt silver till banken och den 29 augusti 1803 sattes realisationen i kraft, alldeles innan revisionen hann ha några synpunkter.”
Källa: Riksbanken 350 år: Myntrealisationerna (pdf) (öppnas i ny flik)
1834
Silvermyntfoten återinförs
Riksbanken skriver: ”Först efter många års debatterande återinfördes silvermyntfoten 1834 under Karl XIV Johan. Denna gång stabiliserades penningvärdet för lång tid framåt.”
Källa: Riksbanken: 1834, Silvermyntfoten återinförs (öppnas i ny flik)
1855 ·
Riksdalern delas i 100 öre
Riksbanken skriver: ”Ständerna biföll propositionen, och den 3 februari 1855 utfärdade regeringen en »förordning om rikets mynt«.”
Källa: Riksbanken 350 år: På väg mot centralbanken (pdf) (öppnas i ny flik)
1867
Riksbanken byter namn till Sveriges riksbank
Riksbanken skriver: ”När ståndsriksdagen avskaffades 1866 kunde Riksbanken inte längre heta Riksens Ständers Bank. Det nya namnet blev Sveriges riksbank.”
1872 ·
Den skandinaviska myntkonventionen undertecknas
Riksbanken skriver: ”Den 18 december 1872 ingick de danska, norska och svenska regeringarna myntkonventionen i Stockholm.”
Källa: Riksbanken 350 år: På väg mot centralbanken (pdf) (öppnas i ny flik)
1873
Kronan blir Sveriges myntenhet
Riksbanken skriver: ”När guldmyntfoten införs får den nya myntenheten namnet krona. ... 1 krona var lika med 0,403225 gram guld. Inom ramen för guldmyntfoten gick även Danmark och Norge över till kronor och öre som nationella valutor.”
Källa: Riksbanken: 1873, Sverige får kronan (öppnas i ny flik)
1873 ·
Sverige och Danmark enas om kronor och ören
Riksbanken skriver: ”Den 27 maj 1873 kom Sverige överens med Danmark om ett gemensamt myntsystem (kronor och ören), trots Wallenbergs attacker i Dagens Nyheter, lantmannapartiets ledande organ. År 1875 anslöt sig Norge.”
Källa: Riksbanken 350 år: På väg mot centralbanken (pdf) (öppnas i ny flik)
1904
Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar
Riksbanken skriver: ”Fram till 1904 hade affärsbankerna rätt att ge ut sedlar. Sedan fick Riksbanken ensamrätt. Själva beslutet fattades redan 1897, men genomfördes vid ingången av 1904.”
Källa: Riksbanken: Ensamrätt att ge ut sedlar (öppnas i ny flik)
1907 ·
Riksbanken höjer diskontot i finanskrisen
Riksbanken skriver: ”Den 9 november höjde riksbanken diskontot till 6½ procent, den 12 december till 7 procent, vilket ökade trycket på svenska banker och företag.”
Källa: Riksbanken 350 år: På väg mot centralbanken (pdf) (öppnas i ny flik)
1914 ·
Guldinväxlingen upphävs under första världskriget
Riksbanken skriver: ”Med bankoutskottets bifall beslöt fullmäktige den 2 augusti 1914 att upphäva inväxlingen mot guld. Den 25 november infördes förbud mot guldexport.”
Källa: Riksbanken 350 år: Från världskrig till världskrig (pdf) (öppnas i ny flik)
1924 ·
Guldmyntfoten återinförs
Riksbanken skriver: ”Den 1 april 1924 öppnades riksbanken på nytt för sedelinlösning.”
Källa: Riksbanken 350 år: Från världskrig till världskrig (pdf) (öppnas i ny flik)
1929 ·
Börskrasch på Wall Street
Riksbanken skriver: ”Den 24 oktober 1929 kraschade börsen på Wall Street i New York. Händelsen markerade slutet på "det glada 20-talet" och blev inledningen till en global depression.”
Källa: Riksbanken: 1929, Börskrasch på Wall Street (öppnas i ny flik)
1931 ·
Sverige lämnar guldmyntfoten
Riksbanken skriver: ”Den 28 september 1931 lämnade Sverige guldmyntfoten.”
Källa: Riksbanken 350 år: Från världskrig till världskrig (pdf) (öppnas i ny flik)
1939 ·
Kronan knyts till dollarn
Riksbanken skriver: ”Några dagar före krigsutbrottet den 1 september 1939 ändrade kronan sin valutakoppling. Pundspikningen byttes till en dollarknytning. Den 28 augusti knöts kronan till dollarn vid kursen 4,20.”
Källa: Riksbanken 350 år: Från världskrig till världskrig (pdf) (öppnas i ny flik)
1946 ·
Kronan skrivs upp med 17 procent
Riksbanken skriver: ”Den 12 juli fattade riksbanksfullmäktige det formella beslutet att skriva upp kronan med 17 procent, vilket innebar att dollarkursen sänktes från 4,20 kr till 3,60 kr.”
Källa: Riksbanken 350 år: Regleringstiden (pdf) (öppnas i ny flik)
1947 ·
Allmän importreglering införs
Riksbanken skriver: ”Den 15 mars 1947 trädde den allmänna importregleringen i kraft.”
Källa: Riksbanken 350 år: Regleringstiden (pdf) (öppnas i ny flik)
1949
Kronan devalveras med 30,5 procent
Riksbanken skriver: ”1949 Kronan devalveras med 30,5 procent mot dollarn.”
Källa: Riksbanken 350 år: Regleringstiden (pdf) (öppnas i ny flik)
1951
Sverige går med i IMF och Världsbanken
Riksbanken skriver: ”Sverige ansluter sig till Internationella valutafonden och Världsbanken.”
Källa: Riksbanken: Internationella engagemang och ökade regleringar (öppnas i ny flik)
1957 ·
Räntekuppen
Riksbanken skriver: ”Då genomförde Åsbrink »räntekuppen« den 10 juli 1957. Riksbanksfullmäktige höjde räntan med en hel procentenhet, från 4 till 5 procent, utan att informera regeringen i förväg.”
Källa: Riksbanken 350 år: Regleringstiden (pdf) (öppnas i ny flik)
1973
Bretton Woods faller och kronan knyts till valutaormen
Riksbanken skriver: ”I mars 1973 gick systemet med fasta dollarbaserade växelkurser definitivt i graven och dollarn fick flyta fritt mot andra valutor. Sverige anslöt sig då till valutaormen, Europeiska Gemenskapens, EG:s, valutasamarbete som bara tillät medlemsländernas valutor att röra sig mot varandra inom ett snävt intervall.”
Källa: Riksbanken: Bretton Woods går i graven (öppnas i ny flik)
1977
Kronan knyts till en valutakorg
Riksbanken skriver: ”I augusti devalverades kronan igen, nu med 10 procent. Samtidigt lämnade Sverige valutaormen. Riksbanken beslutade att kronan i fortsättningen skulle kopplas till en valutakorg med de 15 viktigaste handelsvalutorna. Varje valuta i korgen hade en vikt som motsvarade dess roll i utrikeshandeln. Den amerikanska dollarn fick dock dubbel vikt.”
Källa: Riksbanken: Devalveringsvågen inleds (öppnas i ny flik)
1985 ·
Ränteregleringen avskaffas
Riksbanken skriver: ”Ränteregleringen avskaffades den 13 maj 1985.”
Källa: Riksbanken 350 år: Från kris till norm (pdf) (öppnas i ny flik)
1985 ·
Novemberrevolutionen: utlåningstaket tas bort
Riksbanken skriver: ”Det viktigaste steget i avregleringen togs den 21 november 1985, drygt en månad efter att Sträng lämnat fullmäktige. Då avskaffades utlåningstaket för bankerna.”
Källa: Riksbanken 350 år: Från kris till norm (pdf) (öppnas i ny flik)
1986 ·
Myntutgivningen flyttas till Riksbanken
Rätten att tillverka och ge ut mynt flyttas från regeringen till Riksbanken, enligt proposition 1985/86:4, ”Om att överföra tillverkning och utgivning av mynt till Sveriges riksbank”. Lagen slår fast: ”Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.”
1990 ·
Valutaregleringen är helt avvecklad
Riksbanken skriver: ”Avregleringen påbörjades 1986 och avslutades den 30 juni 1990. Den 1 juli 1990 ersattes 1939 års lag med valutaregleringslagen.”
Källa: Riksbanken 350 år: Från kris till norm (pdf) (öppnas i ny flik)
1991 ·
Kronan knyts till ecun
Riksbanken skriver: ”Den 17 maj 1991 beslutade Riksbanken att knyta kronan till den europeiska valutaenheten ecu. Kopplingen var ensidig. Det fanns ingen överenskommelse med EG-länderna eller någon internationell förpliktelse att hålla en viss växelkurs.”
Källa: Riksbanken: Kronan knyts till ecun (öppnas i ny flik)
1992 ·
Marginalräntan höjs till 500 procent
Riksbanken skriver: ”Efter flera räntehöjningar under en veckas tid, i ett sista försök att stoppa utflödet, höjde Riksbanken den 16 september 1992 marginalräntan till 500 procent.”
Källa: Riksbanken: Räntan 500 procent, kronan flyter (öppnas i ny flik)
1992 ·
Kronan börjar flyta
Riksbanken skriver: ”Den 19 november upphävdes den fasta växelkursen och den svenska kronan tilläts flyta.”
Källa: Riksbanken: Räntan 500 procent, kronan flyter (öppnas i ny flik)
1993
Inflationsmålet tillkännages
Riksbanken skriver: ”I januari 1993 tillkännagav Riksbanken att prisstabilitet fortfarande ... var det övergripande målet för penningpolitiken ... ett direkt mål för inflationen på 2 procent, då mätt som årlig ökning av konsumentprisindex (KPI), med en toleransnivå på +/− 1 procentenhet.” Riksbankens historik anger bara månaden, inte dagen.
Källa: Riksbanken: Historik, inflationsmålet (öppnas i ny flik)
1995
Inflationsmålet på 2 procent börjar gälla
Riksbanken skriver: ”Riksbankens inflationsmål fastställdes 1993, och formellt började inflationsmålet på 2 procent att gälla 1995.”
Källa: Riksbanken: Historik, inflationsmålet (öppnas i ny flik)
Läs mer
- Kronan och kriserna: kronans värde mot euro, dollar, pund och norska kronor sedan 1993.
- Så bestämmer Riksbanken styrräntan