När Riksbanken köpte statsobligationer
Riksbankens innehav av svenska statsobligationerStatsobligation. Obligationer som Riksgälden ger ut för att finansiera statens medellånga och långa lånebehov. Mer i ordlistan vid varje månads slut sedan augusti 2012, i miljarder kronor. Riksbankens fil anger innehavet per obligation, och summan räknar vi fram själva. Varje uppgift om köpen länkar till sin källa.
I slutet av augusti 2026 hade Riksbanken statsobligationer för 64,1 miljarder kronor i nominellt belopp. Som högst var innehavet 404,7 miljarder kronor, i maj 2022.
Innehavet av statsobligationer per månad
Riksbankens fil har en rad för varje statsobligation, med innehavet i nominellt belopp vid varje månads slut. Vi lägger ihop raderna för varje månad. Filen gäller bara statsobligationer: andra värdepapper som Riksbanken har köpt finns inte med. Riksbanken: Innehav av statsobligationer (öppnas i ny flik)
- Innehav av statsobligationer, miljarder kronor
Innehavet är beräknat av oss ur Riksbankens fil, som summan av innehavet per obligation (Beräkning: Valutakurs.nu, metodversion p1). Även toppen har vi räknat fram ur filen.
| År | Innehav, mdr kr | Förändring, mdr kr |
|---|---|---|
| 2026 | 64,1 | −13,3 |
| 2025 | 77,4 | −112,9 |
| 2024 | 190,3 | −62,2 |
| 2023 | 252,5 | −85,8 |
| 2022 | 338,4 | −45,1 |
| 2021 | 383,4 | +45,5 |
| 2020 | 337,9 | +3,5 |
| 2019 | 334,4 | −16,2 |
| 2018 | 350,6 | +39,9 |
| 2017 | 310,7 | +50,3 |
| 2016 | 260,4 | +115,6 |
| 2015 | 144,8 | +135,0 |
| 2014 | 9,9 | +0,9 |
| 2013 | 9,0 | +6,0 |
| 2012 | 3,0 |
Värdena gäller december. För 2026 gäller de augusti 2026, den senaste månaden i Riksbankens fil. Förändringen är skillnaden mot raden för året före. Innehav och förändring: Beräkning: Valutakurs.nu, metodversion p1.
Köpen 2015-2022
Filen visar ett innehav redan före köpen. Riksbanken skriver att den i maj 2012 i ett pressmeddelande ”tillkännagav att banken hade för avsikt att bygga upp en portfölj med statsobligationer om 10 miljarder kronor av beredskapsskäl.” Riksbanksstudie: Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 (pdf) (öppnas i ny flik)
Riksbanken skriver: ”I februari 2015 började Riksbanken köpa statsobligationer i ett osäkert läge där inflationen och inflationsförväntningarna var låga.” Den 11 februari 2015 beslutade direktionen att sänka styrräntan till −0,10 procent, med verkan från den 18 februari, och beslutade ”samtidigt att Riksbanken skulle köpa nominella statsobligationer till ett belopp av 10 miljarder kronor för att göra penningpolitiken mer expansiv.” Riksbanksstudie: Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 (pdf) (öppnas i ny flik)
”Under perioden 2015-2017 beslutade Riksbanken om köp av nominella och reala statsobligationer för totalt 290 miljarder kronor.” Riksbanksstudie: Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 (pdf) (öppnas i ny flik)
Under pandemin köpte Riksbanken också andra värdepapper än statsobligationer. Ramen var först 300 miljarder kronor till slutet av 2020. Riksbanken skriver:
”Riksbanken utökade rambeloppet med 200 miljarder vid två tillfällen och förlängde samtidigt programmet så att det sammantaget gällde köp för upp till 700 miljarder kronor till slutet av 2021. [...] Programmet, som löpte ut den sista december 2021, kom att inkludera köp av stats- och kommunobligationer, säkerställda obligationer (bostadsobligationer), statsskuldväxlar samt företagsobligationer och företagscertifikat.”
Citat: Riksbanksstudie: Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 (pdf) (öppnas i ny flik)
Diagrammet och tabellen ovan visar bara statsobligationerna. Kommunobligationerna, de säkerställda obligationerna, statsskuldväxlarna och företagens värdepapper finns inte i Riksbankens fil. Riksbanken: Innehav av statsobligationer (öppnas i ny flik) Riksbanksstudie: Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 (pdf) (öppnas i ny flik)
”I slutet av 2021 var storleken på Riksbankens innehav av värdepapper i nominellt belopp drygt 900 miljarder kronor som ett resultat av köpen 2015-2021.” Den siffran gäller alla värdepapper som Riksbanken hade köpt. Citatet anger inte hur de 900 miljarderna fördelar sig på olika slags värdepapper. Riksbanksstudie: Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 (pdf) (öppnas i ny flik)
Vår egen summa ur Riksbankens fil är ett annat mått: innehavet av statsobligationer i december 2021 var 383,4 miljarder kronor. Dra den inte från 900 miljarder för att få de andra värdepapperna, eftersom vi inte vet om de två måtten är avgränsade på samma sätt.
Riksbankens direktion skrev i december 2022: ”Även om Riksbanken helt avslutar värdepappersköpen i slutet av 2022, inklusive återinvesteringar av förfallande obligationer, finns obligationsportföljen kvar i de penningpolitiska avvägningarna.” Riksbanksstudie: Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 (pdf) (öppnas i ny flik)
I december 2022 var innehavet av statsobligationer 338,4 miljarder kronor och i augusti 2026 64,1 miljarder kronor, enligt vår summa ur Riksbankens fil.
Vad köpen gör med pengarna
Riksbanken skriver om köpen 2015: ”Dessa köp ökar penningmängden i ekonomin och driver därmed på inflationen.” Riksbanken: Negativ reporänta införs (öppnas i ny flik) I studien om köpen skriver Riksbanken också: ”Köpen ökar också likviditeten i banksystemet vilket kan bidra till att stimulera kreditgivningen i ekonomin.” Riksbanksstudie: Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 (pdf) (öppnas i ny flik) Citaten gäller Riksbankens egna köp. Avsnittet Inte bara lån på sidan om hur pengar skapas handlar om något närliggande: att vanliga banker skapar insättningar också när de köper tillgångar, inte bara när de lånar ut.