Så bestämmer Riksbanken styrräntan
Här är Riksbankens inflationsmål, vilka som beslutar om styrräntan och hur ofta, och hur Riksbanken själv beskriver vägen från räntan till priserna. Varje uppgift länkar till sin källa.
Styrräntan är 1,75 %. Den har legat på den nivån sedan den 1 oktober 2025.
Inflationsmålet
Riksbankens inflationsmål fastställdes 1993 och började formellt gälla 1995. Målet var att inflationen skulle vara 2 procent, mätt som den årliga ökningen av konsumentprisindex (KPI), med en toleransnivå på plus minus 1 procentenhet. Riksbanken: Historik, inflationsmålet (öppnas i ny flik)
2017 beslutade Riksbanken att göra inflationen mätt med KPIFKPIF. KPI utan effekten av ändrade räntor på bolån. Riksbankens inflationsmål mäts med KPIF sedan september 2017. Mer i ordlistan, konsumentprisindex med fast ränta, till formell målvariabel. Riksbanken: KPIF målvariabel för penningpolitiken (öppnas i ny flik)
Sedan september 2017 använder Riksbanken ett variationsbandVariationsband. Bandet 1-3 procent för KPIF-inflationen som Riksbanken använder sedan september 2017. Det är inget målintervall: målet är 2 procent. Mer i ordlistan om 1-3 procent för utfallen av KPIF-inflationen. Riksbanken skriver att det ska ”illustrera att penningpolitiken inte kan detaljstyra inflationen” och att variationsbandet inte är ett så kallat målintervall. Målet är fortfarande 2 procent. Riksbanken: Inflationsmålet (öppnas i ny flik)
Styrräntan och KPIF-inflationen
Styrräntan sedan den 1 juni 1994, då reporäntan infördes, och KPIF-inflationen per månad sedan januari 1988. Den streckade linjen är målet på 2 procent, det skuggade fältet variationsbandet från september 2017. Fram till 2017 mättes målet med KPI, diagrammet visar KPIF för hela perioden. Riksbanken: KPIF målvariabel (öppnas i ny flik), SCB: Konsumentprisindex (öppnas i ny flik)
- Styrränta
- KPIF, förändring de senaste 12 månaderna
| År | Styrränta vid årets slut | KPIF, december |
|---|---|---|
| 2026 | 1,75 % | 1,5 % |
| 2025 | 1,75 % | 2,1 % |
| 2024 | 2,75 % | 1,5 % |
| 2023 | 4,00 % | 2,3 % |
| 2022 | 2,50 % | 10,2 % |
| 2021 | 0,00 % | 4,1 % |
| 2020 | 0,00 % | 0,5 % |
| 2019 | −0,25 % | 1,6 % |
| 2018 | −0,50 % | 2,2 % |
| 2017 | −0,50 % | 1,9 % |
| 2016 | −0,50 % | 1,9 % |
| 2015 | −0,35 % | 0,9 % |
| 2014 | 0,00 % | 0,5 % |
| 2013 | 0,75 % | 0,8 % |
| 2012 | 1,00 % | 1,0 % |
| 2011 | 1,75 % | 0,5 % |
| 2010 | 1,25 % | 2,3 % |
| 2009 | 0,25 % | 2,4 % |
| 2008 | 2,00 % | 1,6 % |
| 2007 | 4,00 % | 2,4 % |
| 2006 | 3,00 % | 1,2 % |
| 2005 | 1,50 % | 1,6 % |
| 2004 | 2,00 % | 1,0 % |
| 2003 | 2,75 % | 1,9 % |
| 2002 | 3,75 % | 2,2 % |
| 2001 | 3,75 % | 2,8 % |
| 2000 | 4,00 % | 1,0 % |
| 1999 | 3,25 % | 2,0 % |
| 1998 | 3,40 % | 0,0 % |
| 1997 | 4,35 % | 2,5 % |
| 1996 | 4,10 % | 1,0 % |
| 1995 | 8,91 % | 2,5 % |
| 1994 | 7,60 % | 2,5 % |
| 1993 | Infördes 1994 | 4,6 % |
| 1992 | Infördes 1994 | 1,8 % |
| 1991 | Infördes 1994 | 7,8 % |
| 1990 | Infördes 1994 | 10,3 % |
| 1989 | Infördes 1994 | 6,4 % |
| 1988 | Infördes 1994 | 5,7 % |
För 2026 visar tabellen styrräntan den 16 oktober 2026 och KPIF i september 2026. Reporäntan infördes den 1 juni 1994. Före dess var marginalräntanMarginalränta. Riksbankens styrränta från december 1985 till och med maj 1994, då reporäntan tog över. Mer i ordlistan styrränta, den ingår inte i tabellen. Styrränta: Källa: Sveriges riksbank. KPIF: Källa: SCB.
Varje ändring av styrräntan sedan 1994 finns på sidan Styrräntan, med en CSV-fil.
Vem som bestämmer
Riksbanken leds av en direktion med fem ledamöter. De utses av riksbanksfullmäktige, som i sin tur väljs av riksdagen, för mandatperioder på fem eller sex år. En av ledamöterna är riksbankschef och ordförande i direktionen. De övriga är vice riksbankschefer, och en av dem är förste vice riksbankschef. Riksbanken: Direktionen (öppnas i ny flik)
Direktionen sammanträder normalt varannan onsdag. Minst tre av de fem ledamöterna måste vara närvarande för att ett beslut ska kunna fattas. Det förslag som får mer än hälften av rösterna vinner, och ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. Riksbanken: Direktionen (öppnas i ny flik)
Att ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken beslutar står i regeringsformen, 9 kap. 15 §: ”Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som den ansvarar för enligt 13 §. Inom dessa ansvarsområden får Riksbanken inte heller begära eller ta emot instruktioner från någon.” Riksbanken: Regeringsformen (öppnas i ny flik) Direktionens storlek och mandattid står också i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank (öppnas i ny flik), 7 kap. 7 §.
Hur ofta och vad som publiceras
Riksbanken har normalt åtta penningpolitiska möten per år. Där beslutar direktionen om styrräntan och, när det behövs, om andra penningpolitiska åtgärder. Hur ledamöterna resonerade vid mötet publiceras i ett protokoll ungefär fem arbetsdagar senare. Riksbanken: Direktionen (öppnas i ny flik)
Med varje beslut publiceras ett pressmeddelande och antingen en penningpolitisk rapport eller en kortare penningpolitisk uppdatering, de två turas om. Dessutom publiceras hur ledamöterna röstade, och senare protokollet. Riksbanken: Penningpolitiskt beslut september 2026 (öppnas i ny flik)
Nästa beslut om styrräntan
Riksbanken publicerar nästa beslut den 4 november 2026, tillsammans med en penningpolitisk uppdatering. Beslutet om styrräntans nivå tillämpas från den 11 november 2026. Källa: Riksbankens kalender 2026 (öppnas i ny flik).
Räntans väg
Riksbanken skriver: ”Ett vanligt sätt att beskriva den penningpolitiska transmissionsmekanismen är att den verkar genom följande kanaler: räntekanalen, växelkurskanalen, tillgångspriskanalen och förväntningskanalen.” Om räntekanalen: ”Styrräntan påverkar till att börja med den korta ränta som centralbanken försöker styra. ... en sänkning av dagslåneräntan sprider sig och pressar ned andra räntor i ekonomin, som till exempel bankernas och bostadsinstitutens räntor.” Riksbanken: Så påverkar penningpolitiken inflationen (öppnas i ny flik)
För två av kanalerna beskriver Riksbanken stegen när styrräntan sänks. Gå igenom dem ett steg i taget.
Räntekanalen
- (1) Riksbanken sänker styrräntan.
- (2) Bankerna sänker räntorna till sina kunder.
- (3) Hushåll och företag lånar mer, konsumtion och investeringar ökar.
- (4) Den ekonomiska aktiviteten och inflationen ökar.
Växelkurskanalen
- (1) Svenska räntor sjunker när styrräntan sänks.
- (2) Det blir mindre förmånligt för utländska aktörer att investera i Sverige. Lägre efterfrågan på svensk valuta gör att växelkursen sjunker.
- (3) Svenska varor blir billigare för utlandet, importerade varor blir dyrare.
- (4) Efterfrågan på svenska produkter ökar.
- (5) Den ekonomiska aktiviteten och inflationen ökar.
Datum och nivåer
Styrräntan infördes den 1 juni 1994 och hette då reporäntan. Den började på 6,95 procent. Riksbanken: Styrräntan, dagsnoteringar från 1994 (xlsx) (öppnas i ny flik) Den 8 juni 2022 bytte den namn till styrräntan. Från december 1985 till och med maj 1994 var marginalräntan Riksbankens styrränta. Riksbanken: Riksbanksräntor (öppnas i ny flik) Den 16 september 1992 höjde Riksbanken marginalräntan till 500 procent. Riksbanken: Räntan 500 %, kronan flyter (öppnas i ny flik)
Den 18 februari 2015 blev styrräntan negativ för första gången, −0,10 %. Riksbanken: Negativ reporänta införs (öppnas i ny flik) Den lägsta nivån, −0,50 %, gällde från den 17 februari 2016. Riksbanken: Styrräntan per förändring (xlsx) (öppnas i ny flik) Beslutet att höja till noll procent publicerades den 19 december 2019 och gällde från den 8 januari 2020. Riksbanken: Reporäntan höjs till noll procent (öppnas i ny flik)
Mellan den 4 maj 2022 och den 27 september 2023 höjdes styrräntan åtta gånger, från noll till 4,00 procent. Den första sänkningen därefter gällde från den 15 maj 2024. Riksbanken: Styrräntan per förändring (xlsx) (öppnas i ny flik)
| Gäller från | Styrränta |
|---|---|
| 4 maj 2022 | 0,25 % |
| 6 juli 2022 | 0,75 % |
| 21 september 2022 | 1,75 % |
| 30 november 2022 | 2,50 % |
| 15 februari 2023 | 3,00 % |
| 3 maj 2023 | 3,50 % |
| 5 juli 2023 | 3,75 % |
| 27 september 2023 | 4,00 % |
Källa: Sveriges riksbank
Läs mer
- Styrräntan idag och varje ändring sedan 1994
- Riksbankens räntor idag
- Var kommer pengarna ifrån? Så skapar bankerna kronorna när de lånar ut.