Kronan och kriserna
Kronans värde mot euro, dollar, pund och norska kronor sedan januari 1993, med nedslag i ekonomiska kriser och politiska beslut. Valutakurserna bygger på Riksbankens dagliga observationer. Händelserna ger historisk bakgrund; diagrammet visar inte deras enskilda effekt på kronan.
- EUR (Euro)
- USD (Amerikansk dollar)
- GBP (Brittiskt pund)
- NOK (Norsk krona)
Händelserna
1992: kronan släpps fri
Hösten 1992 försvarade Riksbanken den fasta kronkursen, i september under några dagar med en marginalränta på 500 procent. Den 19 november 1992 släpptes kronan fri. Riksbankens dagliga serier i den här grafen börjar i januari 1993.
Om händelsen: Sveriges riksbank (öppnas i ny flik)
1995: EU-inträdet och den svaga kronan
Sverige blev medlem i EU 1995. Våren 1995 var kronan svag och de långa räntorna höga. I ett tal 1996 beskrev riksbankschefen Urban Bäckström det som ett uttryck för bristande tilltro till Sveriges förmåga att föra en stabilitetsinriktad ekonomisk politik. Det högsta månadsgenomsnittet under 1995 var 9,77 kr per ecu (april 1995).
Se eurokursen 1995. Om händelsen: Regeringen (öppnas i ny flik), Sveriges riksbank (tal 1996, pdf) (öppnas i ny flik)
1999: euron införs
Den 1 januari 1999 infördes euron och ersatte ecun i förhållandet 1:1. Sverige stod utanför. I januari 1999 kostade en euro i genomsnitt 9,08 kr.
Se eurokursen 1999. Om händelsen: Europeiska centralbanken (årsredovisning 1999, pdf) (öppnas i ny flik), Europeiska centralbanken (omräkningskurserna) (öppnas i ny flik)
2000-2001: IT-bubblan spricker
Under 2000 sprack IT-bubblan. Det högsta månadsgenomsnittet för dollarn mellan januari 2000 och december 2001 var 10,78 kr (juni 2001).
Se dollarkursen 2001. Om händelsen: Sveriges riksbank (tal 2009, pdf) (öppnas i ny flik)
2003: nej till euron
I folkomröstningen den 14 september 2003 röstade 55,9 procent nej till euron. Från augusti till oktober 2003 föll eurokursens månadsgenomsnitt med 2,4 %, till 9,01 kr.
Se eurokursen 2003. Om händelsen: Valmyndigheten (öppnas i ny flik)
2008-2009: finanskrisen
Den 15 september 2008 ansökte Lehman Brothers om konkurs och läget på finansmarknaderna försämrades kraftigt. Enligt Riksbanken försvagades kronan kraftigt under krisen 2008-2009. Det högsta månadsgenomsnittet för euron mellan september 2008 och december 2009 var 11,17 kr (mars 2009).
Se eurokursen 2009. Om händelsen: Sveriges riksbank (öppnas i ny flik), Sveriges riksbank (penningpolitisk rapport februari 2012, pdf) (öppnas i ny flik)
2011-2012: den starka kronan
Under oron för statsfinanserna i euroområdet försvagades kronan under 2011 mot handelspartnernas valutor sammantaget. Från december 2011 stärktes den, framför allt mot euron. Riksbanken skrev att det delvis kunde bero på att Sveriges relativt gynnsamma utveckling fick placeringar i kronor att framstå som förhållandevis säkra. Det lägsta månadsgenomsnittet för euron mellan januari 2011 och december 2012 var 8,29 kr (augusti 2012).
Se eurokursen 2012. Om händelsen: Sveriges riksbank (penningpolitisk rapport februari 2012, pdf) (öppnas i ny flik)
2015: minusränta
I februari 2015 sänkte Riksbanken reporäntan till minus 0,10 procent, för första gången under noll. Det högsta månadsgenomsnittet för euron mellan februari 2015 och december 2019 var 10,80 kr (oktober 2019).
Se eurokursen 2019. Om händelsen: Sveriges riksbank (öppnas i ny flik)
2016: Brexit-omröstningen
I folkomröstningen den 23 juni 2016 röstade 51,9 procent för att Storbritannien skulle lämna EU. Från juni till oktober 2016 föll pundets månadsgenomsnitt med 8,0 % mot kronan, till 10,86 kr. Det är en jämförelse mellan två månadsgenomsnitt, inte kursrörelsen dagen efter omröstningen.
Se pundkursen 2016. Om händelsen: Electoral Commission (rapport, pdf) (öppnas i ny flik)
2020: pandemin
Den 11 mars 2020 beskrev WHO covid-19 som en pandemi. Det högsta månadsgenomsnittet för dollarn mellan februari 2020 och juni 2020 var 10,02 kr (april 2020).
Se dollarkursen 2020. Om händelsen: Världshälsoorganisationen (öppnas i ny flik)
2022-2023: rekordsvag krona mot euron
I april 2022 beslutade Riksbanken att höja reporäntan från noll till 0,25 procent. I september 2023 höjdes styrräntan till 4 procent. Euron kostade som mest 11,85 kr i månadsgenomsnitt (september 2023), det högsta månadsgenomsnittet sedan januari 1993.
Se eurokursen 2023. Om händelsen: Sveriges riksbank (april 2022) (öppnas i ny flik), Sveriges riksbank (september 2023) (öppnas i ny flik)
| År | EUR | USD | GBP | NOK |
|---|---|---|---|---|
| 1993 | 96,8 | 93,4 | 95,4 | 96,3 |
| 1994 | 96,4 | 94,0 | 94,2 | 96,6 |
| 1995 | 95,6 | 101,7 | 99,0 | 93,8 |
| 1996 | 104,8 | 108,1 | 106,3 | 101,6 |
| 1997 | 102,0 | 95,0 | 89,0 | 97,7 |
| 1998 | 98,8 | 91,2 | 84,5 | 100,2 |
| 1999 | 99,9 | 87,8 | 83,2 | 99,6 |
| 2000 | 104,3 | 79,4 | 80,3 | 101,4 |
| 2001 | 95,2 | 70,3 | 74,9 | 91,9 |
| 2002 | 96,1 | 74,8 | 76,4 | 86,6 |
| 2003 | 96,5 | 89,8 | 84,4 | 92,6 |
| 2004 | 96,5 | 98,7 | 82,7 | 96,8 |
| 2005 | 94,9 | 97,3 | 82,0 | 91,2 |
| 2006 | 95,1 | 98,4 | 82,0 | 91,8 |
| 2007 | 95,2 | 107,3 | 82,3 | 91,5 |
| 2008 | 91,7 | 111,2 | 92,1 | 90,2 |
| 2009 | 83,0 | 95,3 | 93,4 | 86,8 |
| 2010 | 92,3 | 100,8 | 100,0 | 88,6 |
| 2011 | 97,5 | 111,7 | 106,9 | 91,2 |
| 2012 | 101,1 | 107,0 | 103,6 | 90,7 |
| 2013 | 101,8 | 111,3 | 109,3 | 95,2 |
| 2014 | 96,8 | 106,0 | 98,7 | 97,0 |
| 2015 | 94,1 | 86,0 | 86,3 | 100,9 |
| 2016 | 93,0 | 84,8 | 96,2 | 103,7 |
| 2017 | 91,4 | 84,9 | 101,2 | 102,2 |
| 2018 | 85,9 | 83,6 | 96,0 | 98,9 |
| 2019 | 83,2 | 76,7 | 92,2 | 98,3 |
| 2020 | 84,0 | 78,9 | 94,4 | 108,0 |
| 2021 | 86,8 | 84,6 | 94,3 | 105,8 |
| 2022 | 82,9 | 72,0 | 89,3 | 100,4 |
| 2023 | 76,8 | 68,4 | 84,4 | 105,1 |
| 2024 | 77,0 | 68,6 | 82,4 | 107,4 |
| 2025 | 79,6 | 74,0 | 86,2 | 111,8 |
| 2026 hittills | 80,9 | 77,3 | 88,2 | 107,5 |